|
Forskning & samlingar Forskning och utveckling är en viktig del av Göteborgs Botaniska Trädgårds verksamhetsprofil. Grundforskningen omfattar framför allt olika aspekter av fröväxternas systematik, evolution och utbredning. Dessutom bedrivs vetenskapligt baserat bevarandearbete, tillämpad forskning bland annat inom området trädgård och hälsa samt hortikulturell försöksverksamhet.
Lök- och knölväxter
Lök- och knölväxter från östra Medelhavsområdet och Sydvästasien är traditionellt ett viktigt ämne för forskningen vid trädgården. Stora levande samlingar av bl.a. släktena lök (Allium), klocklilja (Fritillaria), krokus (Crocus), tulpan (Tulipa) – bilden här bredvid visar Tulipa orphanidea från Grekland – och tidlösa (Colchicum) började byggas upp av Per Wendelbo, som var trädgårdens prefekt 1964-1981. Samlingarna har senare utökats väsentligt genom expeditioner av bland andra Jimmy & Karin Persson, Arne Strid och Henrik Zetterlund samt genom byte med andra trädgårdar och samlare. För flera släkten av lökväxter är trädgårdens levande samlingar av vildmaterial bland de största och viktigaste i världen. Många publikationer och beskrivningar av flera nya arter är helt eller delvis baserade på detta material, bl.a. en monografi över släktet Corydalis (Lidén och Zetterlund 1997) och flera artiklar om Colchicum av Karin Persson. Det nya taket över Lökträdgården ger bättre odlingsbetingelser och därmed bättre förutsättningar för framtida forskning inom området.
Dionysia
Släktet Dionysia i Primula-familjen – alpina kuddväxter från Sydväst- och Centralasien – är en välkänd specialitet för GBT, som också går tillbaka till Per Wendelbo. Samlingarna har utökats bl.a. genom expeditioner i Iran av Gerben Tjeerdsma och Henrik Zetterlund. De förvaras i en särskild växthusavdelning. Liksom löksamlingarna är de bara i begränsad omfattning tillgängliga för allmänheten, bland annat genom att blommande exemplar ställs ut i kalktuffhuset (avdelningen för bergsväxter från torra områden) i Växthusen.
Stenpartiväxter
De omfattande samlingarna av stenpartiväxter, framför allt i Klippträdgården, är i stor utsträckning av känt vildursprung och därmed – liksom stora delar av trädgårdens samlingar i övrigt – en väsentlig resurs för forskningen både lokalt, nationellt och internationellt. Det gäller inte minst den grekiska avdelningen i klippträdgården. Tack vare ett större anslag från Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond har dokumentationen av trädgårdens vetenskapliga samlingar kunnat förbättras avsevärt och huvuddelen av materialet finns nu i en enhetlig databas.
Tropiska växter
Växter från tropiska Sydamerika, framför allt Ecuador, är också ett viktigt ämne för forskningen vid trädgården, till stor del i samarbete med universitetets botaniska institution. I serien Flora of Ecuador har Magnus Neuendorf publicerat bearbetningar av släktet Bomarea och av familjen Alstroemeriaceae (den senare tillsammans med Gunnar Harling). Trädgården har vetenskapligt viktiga samlingar av tropiska orkidéer, bl.a. delar av Gunnar Seidenfadens unika thailändska orkidématerial, som mottagits från Köpenhamn.
Lavar
En inventering av lavfloran i GBT har genomförts under 2003 av Björn Nordén från universitetets botaniska institution. Den är en uppföljning av liknande inventeringar som genomfördes för cirka 40 respektive 20 år sedan, och preliminära resultat tyder på en viss återhämtning efter en nedgång i artdiversiteten orsakad av ökande luftföroreningar under 1960- och 70-talen.
Växtnamn
Björn Aldén var en av huvudförfattarna till Kulturväxtlexikon (1998) och arbetar fortsatt med förbättrad svensk och internationell namnstandard för kulturväxter. Han är medlem i IUBS International Commission for the Nomenclature of Cultivated Plants, den grupp av forskare som ligger bakom det internationella regelverket ICNCP för kulturväxter. Inom Programmet för Odlad Mångfald (POM) har Björn Aldén initierat projektet Svensk Kulturväxtdatabas. År 2009 utkom en tryckt version av denna databas under namnet "Våra kulturväxters namn, ursprung och användning". Boken säljs i vår butik. Han medverkar också i olika bevarandeprojekt för vedväxter och förvaltar bl.a. trädgårdens unika samling av Rhododendron, huvudsakligen från Kina.
Fröer i arktiska miljöer
Eva-Lena Larsson har under åren 1984-1998 analyserat botaniska makrofossil, i huvudsak förkolnade frön, från ett 80-tal arkeologiska undersökningar i företrädelsevis västra Sverige. Arbetena har resulterat i ett flertal publikationer, både vetenskapliga och populära. År 2002 disputerade hon vid GU:s botaniska institution på en avhandling om ”Seed banks and seed dispersal in subarctic and arctic environments”.
Forskningen vid Göteborgs Botaniska Trädgård är i stor utsträckning baserad på externa anslag, då endast prefekten har formell forskningsplikt
|